Mikaelas blogg

Så tråkigt med mobilbilder men minnet att sätta kamerans batteri på laddning är alldeles för svagt. 

Men det är så kul att pyssla och inreda! Älskar att dona inne i L's rum. Igår åkte vi och köpte en tvbänk som jag sen satte fingrarna i och gjorde om till ett "kök". Himmla enkelt med lite svart färg och tyg, små mini kastruller och slevar. Lova tyckte att det var SÅ roligt trots att hon kanske egentligen är för liten för att leka så. Hon rör lite i grytan och matar det mesta hon kan hitta:)

Idag tog jag även äntligen tag i saken och sydde upp ett tyg jag fått av barnens farmor för flera år sedan. Det blev så fint och gav ett mysigt sken i rummet. Och vad enkelt det var att sy en hissgardin!? Absolut något som jag kommer att göra igen. :)

Hörde just hur det surrade i kylskåpet, regndroppar smattrar till på fönsterbläcket. Båda barnen sover lunchvila, C jobbar. Bara lilla Maja som ibland hostar till i vaggan. Ja fy, när ska den lilla stackarn få bli frisk? Hon var frisk de 1,5 första veckorna i sitt liv, sen har hon åkt på två förkylningar och den senaste har hållt i sig länge nu. Lova blir ju frisk efter sisådär 4 dagar och störs inte allt för mycket av att vara förkyld. Maja med sina trånga små, små gångar blir ju genast täppt och får det jobbigare att äta. Vår, solsken och friska barn. Det är vad jag önskar!

Men nästa vecka blir nog en "inomhusvecka". Lova fick sitt 18-månaders vaccin i tisdags när vi ändå var där och vägde Maja. Och med just det vaccinet kommer symtomen först efter 7-10 dagar, som feber, ledvärk, öm hud och möjligtvis utslag. Pust! Lova har ju åkt på feber efter alla tidigare vaccin så det räknar vi nästan med nu också. Bara den håller sig under 40 grader så att man slipper bli orolig. Vid 1-års vaccinet låg hon över 40 många gånger, usch det är hemskt!

Men än är alla feberfria och i eftermiddag tänkte jag ta mig en tur till IKEA, har ett litet projekt på g till barnen, eller mest till Lova för tillfället:) Får visa en bild på allt när det är klart. ÄLSKAR verkligen att pyssla till barnen!

Ja förjäkligt det här med vår f.d nya vagn. Men det finns verkligen alla typer av människor, som de utan något som helst samvete. 

I fredags fick vi iaf äntligen tag på en ersättare. En begagnad Babytravel Dublin syskonvagn. Lite stel i styrningen men efter en smörjning ska vi säkert kunna bli goda vänner. Huvudsaken är iallafall och vi nu kan ta med barnen ut. 

Och nu jäklar ska ingen kunna sno våra vagnar nått mer. C köpte ett tjockt, svintungt mopedlås. Haha!

Ja 1 månad gammal idag den 11/2. Det firade vi med att ta en promenad till bvc för lite vägning och mätning. Nu väger hon 4360 gram och var 54,3 cm lång. Dvs ungefär så stor som C var när han föddes, om jag inte minns fel;) 

 

Hon blir stadigare och stadigare i kroppen. Rapar och pruttar som en riktig karl men har tyvärr ändå ont i magen om kvällarna. Men nu är "mirakeldrycken" beställd (gripe water), så vi får se om det hjälper. Köpte det till Lova men hon hann ju bli nästan tre månader innan jag hittade det. Så jag vet ju inte om det var den som hjälpte eller helt enkelt åldern. 

 

Men vilka grejer det finns egentligen, pysventiler, semperdroppar, minifomdroppar, olika the'er till mamman, till bebisen, massagetekniker och oändligt många fler tips och trix för magont. Men desperata förälldrar öppnar gärna plånboken.

 

Maja sover för det mesta om dagen och faktiskt på natten (peppar, peppar), ja dvs om hon får vara på, alternativt väldigt nära mig. Allt som oftast har hon en ca 4-timmars sovperiod mitt på dagen, den är väldigt skön för oss alla tror jag.

 

 

Vecka 38+5 den 10/1, jag hade nästan släppt tanken på att förlossningen när som helst kunde dra igång. Att gå över tiden kändes inte så långt bort.

 

Kvällen gick och allt var som vanligt, om än lite, lite molvärk i rygg och svank. 

 

På morgonen den 11/1 går vi upp vid kl 7, av vår underbara väckarklocka till dotter;) kör igång med det vanliga, frukost, påklädning. Värken i ryggen satt i och blev snabbt starkare. Pirr i magen! Oj var det verkligen dags? Är det förvärkar? Mycket tankar här.

 

Efter ett tag väcker jag C, tar mig ett bad och lägger mig sen med Lova när hon sover vid kl 11. 20 minuter senare känner jag ingen tvekan, det ÄR värkar jag känner. Ber C att ringa sina förälldrar för att förvarna. Och någon minut senare, när jag verkligen inte kan ligga still under värkarna ber jag C att ringa sina förälldrar igen, men nu be dom att komma, illa kvickt! Jag tar mig ned från sängen och där går vattnet. 

 

Skräckblandad förtjusning! Nu är det dags. 

 

Ringer förlossningen och vi kommer överens om att vi stannar hemma så länge jag orkar. Lova hämtas upp strax innan kl 13 och fem minuter senare står jag verkligen inte ut mer. C som värmt en pizza får snabbt skippa den och istället ta på sig ytterkläderna.

 

Väl på förlossningen kontrolleras snabbt det vanliga, bebisen ligger rätt, ctg kopplas på och.., ja 8 cm är jag öppen. Både C och jag blir chockade. Yes, då kommer den snart, tänkte jag som minns tillbaka på Lovas förlossning. När jag var öppen 8 cm med henne dröjde det bara 20 minuter tills att hon var född. 

 

Men värkarna fortsatte att komma. Och ja, jag minns att jag inte tyckte att de var så starka som första gången. 

 

Jag fick prova lite olika ställningar men hittade snabbt min favorit. En varm vetekudde på ryggen och lite massage. 

 

- Känner du för att krysta så gör det, säger barnmorskan. 

 

Okej, ja... Känner jag några? Njä, var det så här det kändes. Jag minns ju hur otroligt starka de var med Lova. Då kunde jag verkligen inte hålla emot. Men nu... Ja det var nästan att jag blev osäker på om det verkligen var krystvärkar. Men barnmorskan peppade på och ja, jag provade trots att jag kände mig tveksam. Och haha ja okej, när barnmorskan kunde se bebisens hår, ja då var det nog krystvärkar trots allt:P 

 

- I nästa krystvärk kommer jag be dig att hålla emot efter ett tag.

 

Nästa värk kom och... Där var huvudet ute. Så istället för att pausa bad de mig att fortsätta och DÄR föddes hon. Vår Maja! Efter 3 timmar och 42 minuter av kämpande. 

 

C klipper navelsträngen direkt då den var lite kort. En varm, liten, liten människa läggs upp på mitt bröst. 

 

3560 gram och 52 cm. Alldeles perfekt, precis som sin syster. 

 

Ja igår efter lunch var vår syskonvagn, som stod fastlåst, borta... 

Stöldanmälan är gjord men chansen att få se den igen känns lika med noll. Antagligen har den redan sålts vidare till någon människa som köper i god tro. 

Ja fy F*N! Känns även hårt att det var så mycket mer som försvann. Ett helt nytt regnskydd, myggskydd, filtar, Lovas fårskinnsfäll och Majas täcke och kudde. Det är ju ett par tusen kronor som försvann. 

Suck. Så nu är vi på jakt efter en vagn att ersätta med. Och det känns ju lagomt kul.