Mikaelas blogg

Så igår började jag smått fundera på det där med förlossningsväskan och ett tu tre var det mesta till bebisen nedpackat. Haha, det där med att vänta är inte min grej riktigt. 

Har väl allt klart i huvudet, över vad som ska med.

2 omlottbodys 

2 par byxor

Tjockare sett med tröja & byxa

Heldräkt

2 pyjamasar

2 par strumpor

Tunn mössa

Tjock vintermössa

Tossor

Overallen

2 filtar (bomull & fleece)

Våtservetter (behövligt av egen erfarenhet. Saknade att kunna byta blöja i sängen på bb, speciellt då det enda skötbordet i rummet satt en halvmeter ifrån grannens säng. Inge kul att behöva störa mitt i natten)

Till mig blir det så många mjukisbyxor jag kan trycka ned, strumpor, linnen, underkläder. Ja det självklara egentligen. Frös ju som attan under Lovas förlossning i juli så den här gången får jag kanske be om att få ha på mig mössa och vantar. Brrr. Eller så har vi kanske tur att det inte är lika fullt på förlossningen denna gång, så att någon finner tid till att plocka fram extra filtar;) Vet inte hur många gånger C frågade om det men de hade ständigt fullt upp. 

Kamera, telefon och laddare! Kanske det viktigaste utav allt. Är så rädd för att glömma något. När det väl drar i gång kommer nog den mesta fokusen ligga på Lova så att hon har allt fixat. Åh lilla storasystern<3 Tänk att det blir första gången som jag är utan henne så länge. "Rekordet" i nuläget är ca 3 timmar. Haha ja det är inte mycket att skryta med. Men jag känner mig övertygad om att hon kommer ha det bra med farmor & farfar medan vi fixar fram lille pyret. 

Åh känner redan nu hur jag lär böla när hon sen får komma och hälsa på oss på bb. Mammas älskade, älskade, älskade pärla!

Lova har haft så mycket energi idag men tråkiga mamma tvingade med henne till stan istället. Känner att jag får passa på att bocka av alla julklappar nu när man orkar hyfsat. Strax innan jul vill jag bara ta det lungt och va hemma och baka. 

Så imorgon knatar vi iväg till öppna förskolan så att lillan kan få busa regält. Men hon är allt roligt att titta på Lova. Hon är i färd med att lära sig att springa, gå baklänges och babblar (mamma, dadda osv) non stop. På senaste har hon även visat den riktiga viljan:P på gott och ont. En liten smakbit av kommande trots må hända. 

Och att bero på något helt annat fick jag igår känna, ja om det var fingertoppar eller tår vet jag ju inte. Men små pluppar som satt i rad höls mot huden. Så häftigt! Och så nära som vi kommer till att hålla hand just nu (eller fot;). 

52 dagar kvar nu och 29 dagar kvar Lova-tid. 

"Hej hå, hej hå vi ned till gruvan gå" visslar och sjungs det a la de 7 dvärgarna-style medan filen raspar och raspar. 

När du kommer ut ska du få sträcka på dig så mycket som du orkar lille vän<3 Så håll ut och barmhärtiga den snutt revben som finns kvar? 

Den här veckan har jag inte gått i många knop, Lova har varit och är förkyld så vi har hållt oss mycket inomhus. Skönt för kroppen att ta det lite lugnare. Bebisen ligger fortsatt med fötterna nedåt och är sååå stark, stark men lugn. Hihi det är så mysigt på morgonen när Lova vaknar, då känner man hur bebisen börjar sträcka på sig där inne och vaknar den också;) Så Lovas röst är väl bekant:)

 

Och förutom att Lova lyckats smitta mig med snorerier mår jag bara bra. Men mitt högerben, oh lord, den har fullkomligt blivit bombarderad av synliga/ytliga blodådror. Big dislike! Men när bebisen kommit ut hoppas jag att det blir lite bättre, så att benet får lite bättre blodtillförsel. Just nu ligger väl bebisen och trycker med all sin tyngd på venerna.

 

 

Lilla bonden, haha! <3

Idag rusade klockan iväg efter lunch och vi som planerat ett besök till öppna förskolan fick skippa det. Istället gick vi och hälsade på alla djuren i Mariebergskogen. Länge sedan vi var där och Lova tyckte att det var asnice att få gå runt själv, även om hon iof är som en svans på mig:)Kikade på minigrisarna som inte lät nöff nöff utan mer "iiiiiiiiihhh!" :P
Spanar på marsvinen som konstigt nog inte var så intressanta. Konstiga kaniner utan långa öron...

Barnet

 

Barnet är nu cirka 40 centimeter långt från huvud till fot. Nu börjar det närma sig födelselängden. Många har redan hår på huvudet som kan ha vuxit upp till två centimeter. Barnet kan ha lagt sig tillrätta med huvudet nedåt men det är inte säkert. För förstföderskor fixeras den delen av fostret som kommer först i bäckeningången ofta tidigare än för dem som fött barn tidigare. Hos de sistnämnda kan föregående fosterdel vara rörligt ända tills förlossningen startar.

 

Vikt 1 800 gram.

 

Mamma

 

Din lungkapacitet har ökat från 500 till 800 kubikcentimeter luft per andetag. Det behövs både för barnet och för dig själv. Den ansträngning det innebär att vara gravid kan göra dig andfådd. Bebisen fyller upp större delen av magen. Det kan kännas trångt och tungt. Många kvinnor samlar på sig vatten. Om dina ben är svullna och känns tunga kan du prova med stödstrumpor. Det kan också hjälpa att ligga eller halvsitta med benen i högläge. Tala med din barnmorska eller hör efter på apoteket. Har du börjat tänka på förlossningen? Känns det bra, roligt, spännande, ångestframkallande, häftigt? Prata med din familj och dina vänner. Din barnmorska finns också där för att reda ut begrepp och lyssna till dina tankar.

 

Egna tankar:

 

Ännu känns förlossningen långt borta, men med Lova-tid är det endast 6 veckor kvar och det känns ju ändå väldigt nära. Men jag har nog inte hunnit tänka så mycket på det. Blev ju konstigt nog inte avskräckt av Lovas förlossning så jag har mest positiva tankar inför denna, även om man såklart är lite nervös.

 

Men den här gången hoppas jag att det kommer finnas möjlighet till lite mer alternativa smärtlindringar. Med Lova låg jag ned på rygg från det att vi kom in tills att hon var ute, men det berodde nog mycket på att hennes hjärtljud gick upp och ned så det är klart de ville att ctg-apparaten skulle sitta kvar så gott som det gick. Men ett bad är nått jag gärna provar på och är gärna uppe mer och går, om det går. Hehe, för även om jag ääälskade lustgasen så ser jag gärna mindre av den, den här gången. Kan väl inte säga att jag var 'borta' men visst skulle jag ha velat vara mer närvarande;)

 

Men än trivs lilla grodan i magen och det hoppas jag att den gör ett bra tag till. Den bökar runt där inne som vanligt och känns väldigt lugn. Alltså inte som sin syster som jag nästan på allvar trodde skulle sparka sig ut ur magen:P

 

 

Idag har vi blandat alla vanliga vardagsysslorna (tvättade bebisens alla nya kläder bl.a, sååå små<3 trodde jag aldrig skulle kunna sluta titta på dom) med ett besök till en ny öppna förskola, ja ny för oss. Lova fullkomligt älskade den. De hade bland annat ett stort rum med massa, massa bollar och olika kuddar. Där blev vi sittandes:) Just idag hade de även bokat in en fotograf för porträttbilder. Ska bli så kul att se Lovas bilder när de kommer nästa vecka :D

Så vi ska absolut dit igen! Trots att det med sin 15-minuters extra promenad är liiite jobbigt för stela mamman, så var det värt det. 

Nyhetsmorgon på tv:n, Lova röjer runt och jag sitter bara och längtar så sjukt mycket efter bebisen i magen. 

Hade en dröm inatt om att vattnet gick alldeles för tidigt. Ingen trodde att bebisen skulle överleva utan tyckte att jag skulle se det som ett missfall. Såå arg jag blev då! Bebisen föddes till sist, ingen läkare var där utan bara C. Han torkade av allt och gav den till mig. Känslan när jag fick hålla i bebisen var så verklig i drömmen, så varm och klistrig:) Det var en rund och go pojke på 52 cm och 3,5 kg. 

Men än är det säkert minst 7 veckor kvar. Ja det är lika bra att ställa in sig på att den kommer i samma tid som Lova. Behöver man inte bli lika chockad som då;) 

Sf-mått: 29 cm

Hjärtljud: 137 slag/min

Ja allting såg fint ut även denna gång. Fortsatt väldigt lågt blodtryck på mig men inget att göra åt. Bebisen växer precis som den ska och hjärtat lät väldigt bra. Skönt! 

Hon tyckte inte att det var någon ide att känna hur den låg där inne. Än finns det så mycket plats att det inte spelar någon roll hur den ligger. Och så är det ju. I vecka 35 känner hon först efter. 

Så nu ska jag inte dit förrän om en månad igen för att sen köra slutspurten med två-veckorsintervaller. Dit längtar jag:) 

Barnet

Barnet växer och växer. Nu börjar proportionerna likna ett nyfött barn. Hjärnan växer och veckar ihop sig mer och mer. Nu är det trångt därinne, men barnet kan fortfarande slå kullerbyttor och röra sig ganska fritt. Många mammor säger att om barnet rörde sig mycket i magen är det aktivt även utanför.

 

Vikt 1 600 gram.

 

Mamma

Nu har tre fjärdedelar gått av din graviditet, bara tio veckor kvar. Det kan vara bra att fundera lite över hur det kommer att bli när barnet kommit ut. Passa på att göra sånt som du gissar att du inte hinner sedan. Gå på bio, fika med en kompis, gå till tandläkaren eller frisören. Barnets tyngd kan göra det svårt att hålla balansen. Försök tänka på hållningen så att du inte får belastningsskador. Försök att äta allsidig och nyttig mat, det påverkar mer än du tror och du kan må mycket bättre.

 

Egna tankar:

Tjoho! Nu är vi äntligen där, vecka 30! Nu kan veckorna börja flyga iväg tack:)

 

Imorn är det dags för barnmorskebesök igen, hoppas att hon kan känna lite hur den lilla ligger där inne. Iof tror jag att det fortfarande växlas mycket mellan upp och ned. Ibland kicklas det lååångt ned vid min ljumske och ibland vid rebenen, sen är det såklart svårt att avgöra om det är händer eller fötter man känner.

 

Veckam som gått har annars varit bra. Hungern ökar och ökar iof, men det är ju inte så konstigt. Och ja jag vet inte om bebisen låg med huvudet ned vid det tillfället och skavde på nerver, men här om dagen kändes det som jag hade en liten kniv som låg och skavde mellan benen;P Då jag var ute och gick med Lova fick jag tillslut sänka tempot regält och visst lättade det då. Kanske kan foglossning kännas så? Får fråga om det imorn.

 

 

Ett riktigt kap blev det då basen även följde med och av samma märke som vi hade till Lova, brio primo. Vi var supernöjda med den till henne, bekväm för bebisen, säker och lätt att bära. 

Så nöjda blir vi nog även denna gång:) Och snyggt matchat kommer det även bli med Lovas svart/röda bilstol, haha;)

Storhandling blev det plus en promenad till C's farmor som fyller 87 år. Hehe ja det är ovant att man nu för tiden inte orkar så mycket. 

Trevligt har det iaf varit trots att man vissa stunder får stanna upp för att det hugger till i hjärtat...

Igårkväll blev vi tyvärr tvugna att ta bort vår hund, vår Maja. Usch, orkar inte skriva om det för mycket. Det är för tungt. 10 & 1/2 år blev hon och hon som skulle bli gammal med mig!? Min älskade syster och barndomsvän. 

Hjärnan försöker verkligen förstå. Vill så gärna förstå... Hon som funnits hos mig sedan jag var 13 år. Är nu borta. För alltid. Nej jag undrar om jag någonsin kommer fatta. Känns inte som det. 

Nej nu ska jag bunkra upp lite framför tv:n och vila bort alla sammandragningar.