Mikaelas blogg

Med Lova hade jag stenkoll på vad som bör hända i utvecklingen och var alltid otålig med att testa och lära henne nya saker. Såg te.x under Lovas 3:e månadsuppdatering att hon redan testat att hoppa i hoppgungan ett par gånger!? What liksom, haha. Skulle aldrig komma på tanken att sätta Maja i den nu. Då tyckte jag säkert att Lova var så stor och "gammal" som 3-månaders. Nu när man har annat att jämföra med blir 3 månader plötsligt så, så litet. Maja är ju liksom i princip nyfödd;)

Maja har inte heller samma press på att rulla runt till diverse sidor och etc, inte för att Lova var pressad:P Men visst höll jag mer koll då och var säkert mer oroad om någon inte hände "enligt boken". 

Så det är väl fördelen med att vara barn nr 2 antar jag. 

Sen försöker jag verkligen njuta mer av bebistiden, ja de stunder då allt faktiskt är så mysigt som alla gärna skryter om;) Och trots att jag såklart längtar efter att hon ska lära sig saker och bli så stor som Lova så vet jag att vi kommer dit, tids nog, eller tids nog? Väldigt snabbt rättare sagt, när man tänker tillbaka på det. 

Småbarnslivet/tvåbarnslivet går både upp och ned så som det är antar jag. Maja, ja vår lilla minsting har för det mesta så ont i magen. Vår bvc-sköterska plus deras läkare har konstaterat detsamma. Det var inte kolik, men magsmärtor har hon absolut. Hon trivs som bäst i bärselen, sover i princip bara där på dagen, ibland i vagnen om vi är ute. Annars är det inte mycket som har hjälpt henne. Tyvärr. 

MEN, jag är så så tacksam för att nätterna funkar kanon! Visserligen samsover hon med mig så det är antagligen därför men hon sover, äter ibland och är nöjd hela natten. Vi får sova och får energi för att orka med dagens magknip. Och, det är knappt att jag vågar skriva det i risk för att det ändras men Lova har börjat sova hela nätter, i sin säng. Hon lägger sig vid 19.30-20.00 och vaknar vid 6.00-7.00. Och läggningarna på kvällen (och på dagen) har gått från ett jobbigt moment med bärande och gråt till en lugn och mysig stund. Hon somnar själv efter lite skruvande, bytning av nappar några gånger. Tar ca 20 min. Jag blir lika imponerad av henne varje gång. 

Men jag hoppas så att Majas magproblem inte är något mer än den klassiska tremånaderskoliken, som det kallas. Lova hade ju också ont i magen som pluttis och med henne vände det tvärt vid tre månaders ålder, så som det är med den vanligaste koliken. Och ja det är kanske lite hemskt att känna så men jag hoppas att den här månaden går fort. Hon blir ju två månader imorgon. Men vi längtar så efter att få träffa vårt barn. Ja för så känns det faktiskt. När hon skriker och har ont går det knappt att få kontakt med henne. Ibland, oftast på morgonen kan man få lite babbel och leenden. Sånt vill vi ha mer av! 

Ja 1 månad gammal idag den 11/2. Det firade vi med att ta en promenad till bvc för lite vägning och mätning. Nu väger hon 4360 gram och var 54,3 cm lång. Dvs ungefär så stor som C var när han föddes, om jag inte minns fel;) 

 

Hon blir stadigare och stadigare i kroppen. Rapar och pruttar som en riktig karl men har tyvärr ändå ont i magen om kvällarna. Men nu är "mirakeldrycken" beställd (gripe water), så vi får se om det hjälper. Köpte det till Lova men hon hann ju bli nästan tre månader innan jag hittade det. Så jag vet ju inte om det var den som hjälpte eller helt enkelt åldern. 

 

Men vilka grejer det finns egentligen, pysventiler, semperdroppar, minifomdroppar, olika the'er till mamman, till bebisen, massagetekniker och oändligt många fler tips och trix för magont. Men desperata förälldrar öppnar gärna plånboken.

 

Maja sover för det mesta om dagen och faktiskt på natten (peppar, peppar), ja dvs om hon får vara på, alternativt väldigt nära mig. Allt som oftast har hon en ca 4-timmars sovperiod mitt på dagen, den är väldigt skön för oss alla tror jag.

 

 

Ja se en lucka till att sitta ned och skriva:) Båda barnen sover för tillfället och det gjordes all by my self:) Det där med att matcha ihop läggningarna är svårt men ibland klaffar dom de små änglarna. 

Annars börjar vardagen rulla på igen. Vi börjar komma in i hur den lilla damen funkar och Lova har äntligen vant sig med bebisgråt. Nu står hon t.o.m gärna bredvid när jag byter blöja på syster. Duktiga, duktiga Lova!!! 

Och det är helt sinnessjukt hur mycket man kan älska två små varselser. Mitt hjärta svämmar över av kärlek. Och till Christoffer också såklart. Kärleken till varann stärks något alldeles speciellt❤️ Trots att man pussas och kramas alldeles för lite med en spädis i familjen. 

I lördags den 11/1 föddes hon med dunder och brak. Klockan 16.42, 3 & 1/2 timme efter att vi tagit oss till förlossningen. Vår älskade lillasyster!

Hon vägde 3560 gram och var 52 cm lång. 

Efter en natt på patienthotellet fick vi gå hem och det blev ett kärt, kärt återseende med Lova. Så nu är vi i full färd med att lära oss det nya livet som förälldrar till två. Det är svårt! Mest känslomässigt. Men jag hoppas att vi kommer kunna landa i detta också. 

Namn på vårt underverk kommer, det är under konstruktion;)