Andra barnet

Satt just och tittade igenom Lovas kategori 0-1 år, hur kul som helst. Speciellt nu när man kan jämföra de två damerna. Och det är så mycket som är annorlunda med barn nummer två. 

Med Lova hade jag stenkoll på vad som bör hända i utvecklingen och var alltid otålig med att testa och lära henne nya saker. Såg te.x under Lovas 3:e månadsuppdatering att hon redan testat att hoppa i hoppgungan ett par gånger!? What liksom, haha. Skulle aldrig komma på tanken att sätta Maja i den nu. Då tyckte jag säkert att Lova var så stor och "gammal" som 3-månaders. Nu när man har annat att jämföra med blir 3 månader plötsligt så, så litet. Maja är ju liksom i princip nyfödd;)

Maja har inte heller samma press på att rulla runt till diverse sidor och etc, inte för att Lova var pressad:P Men visst höll jag mer koll då och var säkert mer oroad om någon inte hände "enligt boken". 

Så det är väl fördelen med att vara barn nr 2 antar jag. 

Sen försöker jag verkligen njuta mer av bebistiden, ja de stunder då allt faktiskt är så mysigt som alla gärna skryter om;) Och trots att jag såklart längtar efter att hon ska lära sig saker och bli så stor som Lova så vet jag att vi kommer dit, tids nog, eller tids nog? Väldigt snabbt rättare sagt, när man tänker tillbaka på det. 



Maja 3 månader

Så kom vi äntligen till månad tre, då detta magont kanske skulle ta slut. Har man aldrig haft ett barn med mycket magknip/kolik så kan man omöjligt veta hur det är. Jobbigt på alla tänkbara sätt. Haha och vad är det i C's och mina gener som gör att våra barn får såna magproblem!?
 
Nåväl. Nu har vi tagit oss igenom en kolikperdiod för andra gången och lämnar det bakom oss och går här ifrån mycket starkare som ett par och förälldrar. För ja nu vågar jag nästan säga att Maja är bra. Visst kan det knipa och bubbla i magen ibland men på vem gör det inte det?
 
Majas dagar ser ut som så att hon vaknar mellan 6-8 på morgonen, äter, får blöjan bytt, "leker" runt en timme och vill sen sova. Hon klarar bara av att vara vaken ca 2 timmar på raken (direkt på morgonen 1 timme) innan hon blir gnällig och trött. Då sover hon fortfarande bäst i selen, och det är helt ok för mig! När hon blir äldre får vi ta den där dusten med att somna själv i sängen. Sen brukar jag se till att hon är både trött och lite hungrig framåt 18.30-19.00, då får hon äta i vår säng och efter lite bökande somnar hon där och sover hela natten med oftast 1-2 matningar. Så kan en tremånaders dag se ut:)
 
Och hon är verkligen så go när hon de där få timmar per dygn är pigg och vaken. Skrattar, pratar massa och är väldigt nyfiken. Nu har hon börjat sträcka sig efter leksakerna som hänger i babygymmet och tittar mycket på sina händer, och om hon lyckas bli så vig även fötterna;)
 
Tremånadersvaccin bockades av i onsdags, hon fick lite feber dagen efter och som högst låg det nog på 38,7 grad, vilket är ok. Vägning och mätning blev det också såklart och nu väger hon 5,6 kg och är 59,3 cm lång. Tänk att hon ökat 2 kg sen hon föddes... så¨liten hon var (och så liten Lova var med sina 2,7 kg!)
 
Nu längtar vi mycket tills hon är stark nog att sitta med i egen stol vid matbordet, istället för att sitta på golvet i babysittern och titta på våra fötter;)
 
 
 
Denna månad har jag lärt mig detta:
 
- Att jag har händer och fötter
 
- Att det finns massa annat att titta på medan jag äter
 
Detta gillar jag:
 
- Ligga i soffan och prata
- Byta blöja
- När mamma och jag lägger oss på kvällen, myyysigt!
 
Detta gillar jag inte:
 
- Ligga i vagnen när jag är vaken
- Att vara trött
 

Vår 3-månaders

 

Lilla blivande 2-åring

Stolt tjej i nya stor-sängen
 
Lilla älskade Lova! Om man ändå kunde veta vad som snurrar runt i det lilla huvudet om dagarna. Ju mer hon förstår desto mer har hon väl att tänka på. Hon är just nu inne i en period bestående av mycket vilja, frustration och bus. Och den där viljan, oj oj oj den visar hon gärna och ofta;) Hon är som en liten bägare som rinner över för minsta droppe.
 
Men så är hon ju snart 2 år. En omtalad ålder med just mycket prövningar och envishet, så det är väl som det ska vara i utvecklingen;)
 
Mycket underlättar nog när hon kan sätta ord på saker och ting. Nu är det mest massa hummande och pekande, och även om vi förstår det mesta så blir det såklart lite missförstånd.
 
Haha ja och hon har ju även kommit på att man inte alls måste göra som mamma och pappa säger när vi te.x är ute och går. Springa åt motsatta hållet är tydligen hur kul som helst;P Pust, det är så att man blir svettig.
 

The reasons

"Vad är detta som tycks fladdra och vifta framför ansiktet hela tiden?"
 
Smulan som blir tre månader gammal i veckan<3
 
 
 
MAMMA ÄLSKAR ER!
 

RSS 2.0