Vecka 31 (30+0)

 
 

Barnet

 

Barnet är nu cirka 40 centimeter långt från huvud till fot. Nu börjar det närma sig födelselängden. Många har redan hår på huvudet som kan ha vuxit upp till två centimeter. Barnet kan ha lagt sig tillrätta med huvudet nedåt men det är inte säkert. För förstföderskor fixeras den delen av fostret som kommer först i bäckeningången ofta tidigare än för dem som fött barn tidigare. Hos de sistnämnda kan föregående fosterdel vara rörligt ända tills förlossningen startar.

 

Vikt 1 800 gram.

 

Mamma

 

Din lungkapacitet har ökat från 500 till 800 kubikcentimeter luft per andetag. Det behövs både för barnet och för dig själv. Den ansträngning det innebär att vara gravid kan göra dig andfådd. Bebisen fyller upp större delen av magen. Det kan kännas trångt och tungt. Många kvinnor samlar på sig vatten. Om dina ben är svullna och känns tunga kan du prova med stödstrumpor. Det kan också hjälpa att ligga eller halvsitta med benen i högläge. Tala med din barnmorska eller hör efter på apoteket. Har du börjat tänka på förlossningen? Känns det bra, roligt, spännande, ångestframkallande, häftigt? Prata med din familj och dina vänner. Din barnmorska finns också där för att reda ut begrepp och lyssna till dina tankar.

 

Egna tankar:

 

Ännu känns förlossningen långt borta, men med Lova-tid är det endast 6 veckor kvar och det känns ju ändå väldigt nära. Men jag har nog inte hunnit tänka så mycket på det. Blev ju konstigt nog inte avskräckt av Lovas förlossning så jag har mest positiva tankar inför denna, även om man såklart är lite nervös.
 
Men den här gången hoppas jag att det kommer finnas möjlighet till lite mer alternativa smärtlindringar. Med Lova låg jag ned på rygg från det att vi kom in tills att hon var ute, men det berodde nog mycket på att hennes hjärtljud gick upp och ned så det är klart de ville att ctg-apparaten skulle sitta kvar så gott som det gick. Men ett bad är nått jag gärna provar på och är gärna uppe mer och går, om det går. Hehe, för även om jag ääälskade lustgasen så ser jag gärna mindre av den, den här gången. Kan väl inte säga att jag var 'borta' men visst skulle jag ha velat vara mer närvarande;)
 
Men än trivs lilla grodan i magen och det hoppas jag att den gör ett bra tag till. Den bökar runt där inne som vanligt och känns väldigt lugn. Alltså inte som sin syster som jag nästan på allvar trodde skulle sparka sig ut ur magen:P
 
 

Kommentarer

Kommentera inlägget här:

Namn:
Kom ihåg mig?

E-postadress: (publiceras ej)

URL/Bloggadress:

Kommentar:

Trackback
RSS 2.0