Vecka 16 (15+1)
Barnet
Fostret är nu en liten minibebis som du skulle kunna hålla i en hand. Navelsträngens fäste flyttar ned på barnets mage för att hamna på rätt plats. Fingrar och tår är tydliga. Barnet är cirka 11 centimeter och väger cirka 80 gram.
Mamma
Några få kvinnor, framför allt omföderskor börjar känna sparkar redan nu, men det kan också dröja flera veckor till. De känns som ett sprattlande grodyngel och kan lätt blandas ihop med gaser och tarmrörelser. Stanna upp och känn efter och lär känna barnets rörelser. De blir mer och mer tydliga. Din kropp fortsätter växa och midjan försvinner mer och mer. Ditt hjärta pumpar runt en större blodmängd än vanligt vilket kan göra att du lätt blir andfådd.
Egna tankar:
Lilla mini är hyffsat lugn med sparkar, men det är fortfarande svårt att jämföra med hur Lova var, iaf så här tidigt. Men de få jag får känna av per dag (eller snarare hinner känna av) är ljuvliga<3
Igår på storasysters 1-års dag gick många tankar till det där med förlossning. Både på hennes och att vi faktiskt ska uppleva det igen. LÄNGTAN! Jag längtar så mycket och det är ju så långt kvar när man tänker på att en hel höst ska gå och någon månad av vintern. Men veckorna bockas av rätt snabbt ändå. Om ca tre veckor är det ju redan dags för rutinultraljudet. Då har vi fixat barnvakt så att C kan vara med under hela undersökningen.
Men veckan som gått har varit bra, mindre värk i bäckenet. Ja annars är det inte mycket nytt. Vi rullar på!
