Vecka 32 (31+0)

Barnet

 

De sparkar du känt tidigare är nu mer som knuffar eftersom barnet börjar bli för stort för att röra sig fritt i fostervätskan. Barnets lungor förbereder sig inför den riktiga andningen. Kroppens viktiga organ och nervsystem fininställs. Underhudsfettet som det varit magert med tidigare har nu vuxit till och barnet ökar snabbt i vikt. Nu utvecklar barnet förmågan att svettas.

 

Vikt 2 kg.

 

Mamma

 

Magen tar mycket plats och dina lungor, urinblåsa och magsäck har det trångt därinne. Det är inte ovanligt att man drabbas av trög mage eller förstoppning under senare delen av graviditeten. Orsakerna kan vara flera, bland annat hormonet progesteron som hämmar tarmrörelserna, att man inte kan röra sig lika mycket som vanligt eller att livmodern trycker på tarmarna En annan bidragande orsak till trög mage är järntabletter som många tar under sin graviditet. Drick mycket, ät fibrer och rör på dig så mycket du orkar.

 

Kroppen börjar förbereda sig för förlossning och du kan känna lättare förvärkar som mensvärk ungefär. Det kan också läcka mjölk ur brösten. Har du anmält dig till en förlossningskurs? Fråga barnmorskan. Hon kan informera dig om var, när och hur.

 

Egna tankar:

 

Ja trångt är det förstås, ligga platt på rygg är ingen hitt direkt. Nu mer sover jag på sidan med en kudde under magen. Är fövånad över hur stilla jag sover, vaknar alltid i samma position som när jag la mig. Mitt undermedvetna tänker nog på den lilla, inte ska hon behöva tumlas runt under natten;)

Och att bero på järn så har jag fortsatt bra värden och slipper ta det, ja tillskotten (peppar, peppar). Är väldigt tacksam över det då jag hört massa som haft stora problem med tillskottens biverkningar osv, inge roligt!

Och ja, hur ska jag kunna stå ut dessa två månader som är kvar? Längtan.
Har börjat tänka mycket på förlossningen och blir tårögd varje gång, så overkligt att vi faktiskt ska få vårat barn en vacker dag. En liten plutt som man faktiskt får hålla om och klämma på! Bm tyckte starkt att man skulle använda sig av en målbild under förlossningen så jag får tillåta tårarna att komma och fantisera på. Försöker komma ihåg doften av en nyfödd, känslan av total lycka som bubblar i magen och känslan att få ögonkontakt med den lilla. Att få krama om Christoffer och se hans drag i vårat barn.

Åh! Haha ja det är inte svårt att drömma sig bort. Tror absolut att en stark målbild kommer att hjälpa mycket, så att man kommer ihåg varför man har ont och att man ser varenda värk som ett steg närmare målet.



Kommentarer

Kommentera inlägget här:

Namn:
Kom ihåg mig?

E-postadress: (publiceras ej)

URL/Bloggadress:

Kommentar:

Trackback
RSS 2.0