Mikaelas blogg

Det var skitsvårt att välja en familjemedlem bara sådär. Älskar de alla lika mycket. Men en skulle det bli och det blev såklart min lilla vovve. Hon är en stor pusselbit i vår familj och visst känns det som att vi delar kött & blod.

Resan började iallafall år 2003, jag var 14 och det var i mitten av sommaren som vi en dag åkte och hälsade på mormor & morfar. Deras granne hade just åkt och hämtat hem en valp. En svart/vit tuss vid namn Dennis. Susanne som grannen hette tipsade oss om att uppfödaren endast hade en valp kvar, en tik. Mamma och jag kollade på varanndra och visst hade vi samma magkänsla. Ett telefonsamtal senare och någon vecka åkte vi i Susannes gamla Micra till Katrineholm. Mötte upp uppfödaren utanför tågstationen och ned i gräset släppte hon en liten pälsboll. Maja såklart, eller som uppfödaren hade döpt henne, Trollan.



Maja några dagar efter att vi hämtat hem henne

Är så väldigt glad över att det var just hon som var sist kvar av kullen. Och jag är såklart evigt tacksam Susanne som tipsade oss. För jag kan verkligen inte beskriva med ord hur mycket den hunden har gett mig. Obegränsad kärlek.

Hennes hjärta är verkligen av guld.

Nu fyller hon 8 år om ca två månader. Och tänk vad mycket vi hittat på hon & jag. Alla dagar uppe i stallet då hon ihärdigt försökte hålla samma takt som mig & Tryggve. Alla bussturer, som hon älskar! Promenader. Lekar & äventyr. Och såklart alla gos-stunder.

Hon har verkligen borrat sig ned djupt i mitt hjärta och det är där hon ska stanna.