Fredag
Pust & frust! Plogade mig just hem ifrån utbildningen, med cykel och matkasse på styret. Man kanske skulle satsa på plogyrket om vädret fortsätter såhär? Hjälp behöver de ju som synes;) Idag hade vi iallafall en kort dag, lite presentationer och ja, inge mer faktiskt. Så nu tar jag faktiskt helga! Superduperskönt:)
Inga planer står klara men förhoppningsvis åker vi ner till Karlskoga på söndan och sen vidare till farmor & farfar. Farmor fyller nämligen 75. Tråkigt nu bara att det är så omständigt att åka och hälsa på folk, nu när man bor ett tiotal mil bort. Att blir ju så mycket krångligare & tar lite längre tid, men det är det såklart värt:)
Måste väl dock erkänna att jag längtar tills vi flyttar ett snäpp närmare stan. Men som sagt så har vi sett den här lägenheten som en hållplats, tills vi hittar nått bättre. Och så kommer det nog bli tills man hittar det där drömhuset med det perfekta läget och det rätta priset. För ett hus ska vi ha någongång!
-Så att man kan gå ut på morgonen med pyjamasen på, måsarna skriker och solen steker. Sätter de nakna fossingarna mot det daggfyllda gräset och hör hur den försynte grannen klickar igång sin gräsklippare som han ljudisolerat. De två små välkammade barnen tittar ut genom ytterdörrn och frågar om de ska sätta på té till sin mor. Jag nickar och möts samtidigt av sambon som bakat bröd hela morgonen. Sen fortsätter vi dagen i samma anda. Allt är såklart så där gullepluttigt och barnen skriker aldrig. Pelargonerna som jag planterat står uppradade på fönsterbrädan och golvet är så där äckligt rent, hela tiden. Sen avslutar vi kvällen med att spela monopol på verandan inkrypta under filtar och bar himmel. Alla fortfarande med ett stort leende på läpparna. Ungarna smyger sen iväg och lägger sig helt själva, inte ett knyst. Sambon och jag kryper sen ned på en fäll framför brasan i vardagsrummet. -Disken diskade sig själv. Vi håller om varandra och jag somnar medans han stryker mig över håret.
Haha! Nu ska jag ta o sparka igång det verkliga livet, disken väntar.
Inga planer står klara men förhoppningsvis åker vi ner till Karlskoga på söndan och sen vidare till farmor & farfar. Farmor fyller nämligen 75. Tråkigt nu bara att det är så omständigt att åka och hälsa på folk, nu när man bor ett tiotal mil bort. Att blir ju så mycket krångligare & tar lite längre tid, men det är det såklart värt:)
Måste väl dock erkänna att jag längtar tills vi flyttar ett snäpp närmare stan. Men som sagt så har vi sett den här lägenheten som en hållplats, tills vi hittar nått bättre. Och så kommer det nog bli tills man hittar det där drömhuset med det perfekta läget och det rätta priset. För ett hus ska vi ha någongång!
-Så att man kan gå ut på morgonen med pyjamasen på, måsarna skriker och solen steker. Sätter de nakna fossingarna mot det daggfyllda gräset och hör hur den försynte grannen klickar igång sin gräsklippare som han ljudisolerat. De två små välkammade barnen tittar ut genom ytterdörrn och frågar om de ska sätta på té till sin mor. Jag nickar och möts samtidigt av sambon som bakat bröd hela morgonen. Sen fortsätter vi dagen i samma anda. Allt är såklart så där gullepluttigt och barnen skriker aldrig. Pelargonerna som jag planterat står uppradade på fönsterbrädan och golvet är så där äckligt rent, hela tiden. Sen avslutar vi kvällen med att spela monopol på verandan inkrypta under filtar och bar himmel. Alla fortfarande med ett stort leende på läpparna. Ungarna smyger sen iväg och lägger sig helt själva, inte ett knyst. Sambon och jag kryper sen ned på en fäll framför brasan i vardagsrummet. -Disken diskade sig själv. Vi håller om varandra och jag somnar medans han stryker mig över håret.
Haha! Nu ska jag ta o sparka igång det verkliga livet, disken väntar.
Kommentarer
Trackback
