På natten då man tänker som bäst
Dunka, dunka, dunka. Grannen har fest vägg i vägg med vårt sovrum. Tur att Christoffer sover, annars vet jag ju en som hade blivit irriterad till tusen. Lille storhjärtat som är sjuk och förkyld.
Själv väntar jag ivrigt på john blund. Kan inte sova, är inte trött (!?). Och kan faktiskt inte skylla på grannen som just nu vrålar till journey's dont stop believing. Haha! Skönsång verkligen.
Vilka helt skilda världar vi lever i. Jämngamla skulle jag tro men i så olika skeden i livet. Party, data och lan vs blöjbyten, vällingskakning och dans till maja piraja. Men det är just detta skede jag alltid drömt om, det har alltid känts som livets guldår. En egen familj, en underbar unge! Har alltid känt mig som äldre än vad jag varit. Har aldrig haft behov av 'det där livet' unga människor i min ålder ska vilja ha.
Jag må va udda men på nått vis ska man väl sticka ut.
Ja... Där försvann babblet ur mitt huvud lika snabbt som jag nu hör att festen är slut för att dra vidare ut i natten. Kanske ska man jaga upp den där john så att Lova har en relativt pigg mamma i gryningen, eller ja, mindre zombielik.
"Främling vad döljer du för mig" en snubbe hamna visst på efterkälken och sjunger en 'glöm-inte-bort-mig-jag-är-snart-ikapp-sång" till sina kompisar. Intressant det här med människor, har alltid undrat hur ett klassiskt djurprogram skulle framställa arten människan. Eller hur djuren ser på oss. Troligtvis som idioter.
Många tankar i den möjligtvis övertrötta unga modern denna natt i april.
Hahaha...du skriver bra och man får en känsla av hur din natt verkligen var Hoppas du får en hälsning av JB i natt och att grannen är så pass bakis att han inte står ut med en enda hög ton! Sov gott finaste Mikaela
