30/8 -12

Har just slängt in en sockerkaka i ugnen och kladdkakan står och svalnar. Christoffer fick chokladsug och då skyldiga jag ätit upp hela maraboukakan själv får jag ersätta med nått annat;) Har även tänkt att ha lite fika tills imorgon då vi, hela lilla familjen tar en tur ut till Kortdesign, de är ju så nyfikna på Lova:) Sen tycker jag att det ska bli otroligt kul att träffa alla igen.

Har ännu inte vant mig vid att jag ska vara hemma ett tag. Känns mest som att jag är hemma och väntar på att bli inringd på jobb. Men ja nu har jag ju ett annat jobb istället, kanske världens bästa jobb, att vara mamma:)

Imorgon ska vi även på 50-års kalas. Gissar på att det även är många där som vill spana in vår älskade.


Rättning

Ehrm får rätta mig själv. Skrev visst att bf var igår, men hehe det var ju i förra veckan. Inte lätt med datum hit och dit:P


Bvc

Nope, mammsing hade fel med 25 gram och 1,9 cm. Vår lilla 'stora' väger nu 3505gr och är hela 51,9cm lång.

Undrar om det betyder att hon skulle ha varit så här stor om hon kom på bf-dagen (igår)? Är så fallet så är min kropp grymt tacksam över att hon kom för tidigt;)


Hej hej!

Snart bär det av till bvc för läkarbesök. Brukar ju alltid gissa på vad hon väger och denna gång satsar jag på 3480 gr;) 50 cm lång om de kollar längden också.

Men innan dess ska vi hinna laga lunch och vid kl 13 kommer det en snubbe och köper vår stationära dator. Ska bli rätt skönt att bli av med den.

Efter bvc tar jag och Lova stan, 50-års present på inköpslistan.

 


Lova 1 månad

Nej men, idag är det ju faktiskt någon som blir hela en månad gammal. Åh lilla Lova, tänk att du redan har blivit en månad. Endå känns som om du alltid varit hos oss. Och det känns verkligen som om det var evigheter sen som vi låg på förlossningen och nyss hade fått upp den vackraste lilla varelsen på bröstet.
 
Är så evigt tacksam över att jag får ha henne i mitt liv, att det var just hon som kom till oss:)


Denna månad har jag lärt mig detta:
 
- Jag har blivit starkare och jobbar på det där med att bygga muskler.
- Är i full färd med att upptäcka världen och kanske framför allt de jag bor med.
- Har blivit duktigare på att amma.
 
Detta gillar jag:
 
- Att ligga inbäddad i filtar hos mamma och pappa.
- Äta
 
Detta är inge roligt:
 
- Byta blöja och klä av mig kläder.


Morgontankar

Nu ska inte jag vara en sån som bara skriver om hur bra allt är. Allt är ju iof bra, men jag måste erkänna att den här natten var kämpig. Fram till kl 3 på natten är Lova hur lätt som helst, äter - somnar om. Men därefter blir hon så pigg om hon vaknar och när man tror att hon somnat och lägger henne ned så får man veta att man lever;)

Och det enda som tycks få henne nöjd då är helt enkelt att pallra sig upp och ta den där trevliga promenaden genom lägenheten.

Men i denna stund sover hon i soffan bredvid mig, jag gjorde henne sällskap för en stund sen och det var såå skönt. Tänk vad en timmas extra sömn kan göra?

Kommande natt tänker jag skippa att försöka få henne att somna om i sängen. Det tar så mycket mer energi än att faktiskt gå upp. Det är ju det hon vill. Man är bara så jäkla lat kl 5.20 på morgonen. Och inte så konstigt kanske;)

Påminner mig iaf ofta om att detta bara är en yttepytteliten period i hennes liv. Hon kommer ju aldrig vara såhär liten igen och när hon är tonåring kommer vi säkert ha problem med att få upp henne på morgonen ist;)

Så trots att man bara vill att hon ska bli större när man sitter där kl 3 på natten, desperat vaggande och vyssande så njuter jag så mycket som jag kan. :)


Mitt hjärta smälter


Att bara ligga och dra sig

 
Vår lilla lejonunge vaknar alltid när pappa åker till jobbet på morgonen, oavsett om hon är sjukt trött;)
 
Men imorse när hon fått äta och kommit upp i vår säng var det tydligen lite för mysigt. Så skönt och mysigt att bara ligga och snoosa, om en så bara några minuter, oftast lätträknade minuter men endå:)
 
 

Bästa tiden i livet är nu

Hittade den här bilden i telefonen, togs dagen innan Lova kom. Tänk om jag hade vetat i den stunden att det skulle vara den allra sista bilden på magen;)

Minns gravidtiden som en otroligt positiv tid. Hade ju en enorm tur och mådde skitbra alla 8 månader. Ytterst lite illamående i början och började endast få lite besvär de sista dagarna. Och ja förlossningen gick ju också väldigt bra, snabb men inte för snabb. Fick sys med ett stygn och kände mig som vanligt igen efter några dagar. Lite bullmage finns kvar men lite ska man ha att klämma på;)

Så ja, en enormt bra tid var det. Bara lycka! Vilket bara fortsätter och fortsätter. Är så lycklig över vår fina dotter. Hon sprider en sån glädje var eviga sekund, får inte nog.


Pinsamma mamma

Ja en sån har Lova haft tur att få. Idag har vi poppat musik, dansat och sjungit. Mitt minne för texter är ju sådär, slutade med att vi körde julsånger (ja all innötning inför varje års luciashow har satt sina spår i minnesbalken) Lova accepterade sin halvt demente mamma och somnade gott till visor om tomtar som tippar på tå och de tusen juleljusen.

Min lilla goserumpa:)


23/8 -12

Det är oerhört varmt och biceps får sig en workout som inte duga. Men åå så mysigt det är:) Lilla L ligger och slumrar på min ena arm, C är hemma och bra rulle visas på tvn. Livet är allt för härligt!

Den här dagen försvann fort, alla dagar går snäppet för fort nu när Lova är här. Idag har vi myst runt här hemma, testat babysittern (helt ok enligt babyn), tagit en promenad till stan och bränt skiten ur en bulle med micron. Ja där kom även panikpromenaden till stan, det luktade perkele ett bra tag här hemma.

Men att bero på stan, vilket dåligt utbud det finns på bebiskläder just nu. Butikerna har väl just bytt ut till höstkollektionen och, ja det finns ju inget!? Tråkigt tycker en nybliven mamma som fått en ännu starkare drift till sin nya hobby (kläder). Kanske vågar jag testa nya banor och nätshoppa, eller kanske inte.


Dagens sovande skönhet

Efter att ha varit vaken och ätit hela natten har vi haft en väldigt trött bebis här hemma.

Och hon är ju så söt när hon sover! Det är så frestande att gå fram och pussa henne:)

 


21/8 -12

Det var ju egentligen idag som du var menad att komma älskade Lova. Men så glada vi är över att du kände för att komma tidigare.

Ja om precis en vecka är hon 1 månad gammal. Det är helt sjukt vad tiden går fort, en månad liksom? Och hon har blivit så stor:) i andras ögon är hon såklart pytteliten. Var just iväg och vägde henne på bvc, 3260gr väger hon nu. Alltså har hon gått upp 250gr sen sist, tumme upp! Och inte konstigt egentligen så som hon äter;) känns som att jag ammar konstant, ett mellanrum på 3h är rena rama semestern. Men mysigt är det såklart. Om man bortser för hur svettigt det blir och inte tal om hur blött det blir. Kan mycket väl se framför mig hur jag tvingas ringa 1177 pgr av 'extrem fukteksem på överkropp'.

Nej då, jag är så tacksam för att den funktionen funkar på mig. Den veckan som vi körde med extraersättningen fick duga, uuh det var inte roligt.

Och i denna stund sover den lilla pärlan, mamman borde egentligen passa på att röja undan. Ja speciellt runt skötbordet då det ser värre ut än en soptipp. (orkar verkligen inte städa undan på natten) men det är förjäkla skönt här i soffan framför fläkten och sen har jag ju världens finaste pärla att titta på:)


Lova 3 veckor & 2 dagar (färg)

 
 

Lova 3 veckor & 2 dagar (svart/vit)

 
 

Goding

 
 

16/8 -12

I skrivande stund har jag en sovande liten Lova i famnen. Jag kan verkligen inte beskriva med ord hur vacker hon är! Aldrig hade jag kunnat drömma om att få ett sånt fint barn.

Och sen är hon ju även charmtrollet själv;)

Börjar även tro att droppar och massage börjar hjälpa damen. Vissa stunder låter hon som en riktig karl när det kommer luft ur respektive ändar;) skönt tycker hela familjen! Hon är mycket gladare nu och såklart med bidrag att hon blivit äldre är hon mycket piggare och mer vaken. Vid 2-3 tillfällen har jag även hört ett litet, litet försök till joller :D

Igår tog vi oss även igenom den första dagen ensamma då C jobbar igen. Och förutom en stressad mamma i duschen så gick det skitbra. Visst tar vi dagen i hennes takt men jag hann ändå med det lilla som jag hade inplanerat. Men oj vad vi saknade lilla pappa.


Kärlek

Älskade, älskade du!


En sån dag

Idag är det en sån där dag då jag ignorerar att linnet luktar sur mjölk och att endast det högra ögat hann få mascara.

Lova har varit lite extra kinkig idag. Ont i magen blir nog rubriken. Vi har kört med Minifom i 3 dagar nu och ja, jag vette tusan om det funkar. När vi var till bvc igår fick jag ett schema över magmassage, så vi satsar nog mer på det.

Men aldrig har väl C och jag blivit så glada som när hon äntligen pruttar i blöjan. Ljuv musik, haha!

Underbart söt är hon iallafall och visst ska vi få bukt på den onda magen.

Och att bero på bvc-besöket väger hon nu äntligen över 3kg och 49cm på längden. Nästan exakt så liten/stor som jag var när jag föddes:)


Från mobilen


28/7 -12 När Lova kom till världen!

Det var morgonen den 27/7 som det hela började, klockan var 07.00 och jag hade just varit på toan och sen lagt mig i sängen igen. Skönt att sova riktigt lääänge! Tänkte jag. Inte visste jag då att jag just skulle ha sovit min sista HELA natt på flera månader;) Bebisen är livlig och sparkar som vanligt, jag lyckas slumra till men vaknar förskräckt med känslan av att jag pinkar på mig. Hoppar upp ur sängen, varmt vatten sipprar ned. Hjälp, panik! Förstår att det är vattnet som gått. Men det ska ju inte vara dags än? Det är ju för tidigt!
 
Väcker C och han blir lika chockad och rädd han. Roffar åt mig ett par handdukar och ringer till förlossningen, -är du säääker på att det är vattnet? Hehe ja det var verkligen ingen tvekan. Tillslut får vi ett ok till att åka in på kontroll. C hoppar in i duschen och jag packar ihop bb-väskan, vi försöker sen få i oss några pannkakor men fy, nervositeten sätter sig som ett lock i magen.
 
På förlossningen får vi komma in till ett rum. Man tar ett ctg på bebisen och man konstaterar att det var vattnet -no way? Eftersom jag ännu inte hade några värkar och bebisen mådde bra tyckte man att vi kunde åka hem och invänta, och hade inget hänt inom 3 dygn skulle man göra en igångsättning. Väl hemma irrade man mest omkring som två yra höns. Ska vi verkligen få vår bebis nu!? Det var så svårt att förstå. Vi fördrev dagen med att handla mat, C åkte och träffade sin bror, jag städade (typiskt mig att t.o.m i det läget tänka på städning;) Till kvällen lagade vi mat och såg på film. Under mitten av filmen började värkarna smyga sig på och när filmen ar slut var det bara 3-4 minuter imellan. Vi ringde och förvarnade och tog den lååånga promenaden in till sjukhuset;) Hehe ja trots värkar, som ju faktiskt var väldigt milda, bestämde jag mig för att vi inte skulle ta bilen. Vi bodde ju i princip granne med sjukhuset. Här ringde vi också till våra familjer och berättade att det var dags!
 
Inne på förlossningen igen. Ännu ett ctg tas och där får jag ligga ett tag, i efterhand har vi fått reda på att Lovas hjärtljud inte var tipptopp utan det var därför vi fick mäta så länge. Under tiden blev värkarna starkare och jag kände att jag fick hålla andan. Sköterskan som tidigare hade funderat på om vi skulle skickas hem igen var här övertygad att det skulle vi inte, här skulle det komma bebis:)
 
Vi fick komma in till förlossningsrummet, jag fick byta om och hoppa upp i sängen. 2 cm var jag öppen. Klockan var här strax över 12 på natten och efter att ha kopplat på ctg igen fick jag för första gången testa lustgas. Det var så sjukt äckligt! Efter att ha tagit andra värken med lustgas mår jag så illa att jag kräks. Men efter att ha sänkt den i grad kunde jag ta den tillbaka och den hjälpte. Jag behövde inte krama kanten på sängen lika hårt när värkarna kom.
 
Man sätter rätt snabbt en elektrod på bebisens huvud för att få ett mer exakt resultat (eftersom de var lite missnöjda med hennes hjärtslag), jag får även antibiotika i dropp för att förhindra infektion av den tidiga vattenavgången. I droppen sätter de även in febernedsättande då jag fick feber, 39,5 grader som högst. Den &%#*-ävla febern som gjorde att jag skakade konstant. Det och att värkarna satt i ryggen var nog de två värsta under förlossningen. Kändes så hemskt att inte kunna kontrollera benen och att inte kunna greppa ordentligt, eller ja kylan, jag frös som in i norden pgr av febern.
 
Man bestämmer sig även för att ta ett prov ifrån bebisens huvud. Här tryckte jag in gasmasken i fejjan och var tydligen bästis med den, inte för att det gjorde ont på mig utan för att det kändes hemskt. Min stackars lilla bebis som får ta blodprov från huvudet, tror att det var för att mäta mängden adrenalin i hennes blod.

Nångång här i mellan hade jag öppnat mig till 5 cm, får frågan om jag vill ha ryggbedövning. Yes absolut! Narkosläkaren kommer och sätter in den och han hinner inte ens ut ur rummet innan jag känner mig som en ny människa igen. Kan för första gången på länge prata med C och vi vilar några minuter.
 
Ett litet smile när bedövningen började värka, håller hårt om min lilla kompis;)

Runt 06.40

Blir kollad igen och har öppnat mig till 8 cm, värkarna börjar här ändra karaktär. Känner den där klassiska nödigheten. Får även en krystvärk var och varannan gång. Och därefter går det fort. Krystvärkarna ökar i antal och styrka och tillslut kan jag inte hålla emot. Frågar flera gånger om jag verkligen FÅR krysta. Tummen upp på det trots att de inte kontrollerat att allt var öppet och moget.

Upplever principen 'ta i för kung och fosterland'. Minns att jag brölade som ett urskogsdjur och blev så irriterad över att det inte hände nått. Men vipps så säger sköterskorna att de ser hår. Oj, hjälp gick det alltså? Allt tryckande.. jag som tyckt att inget hänt alls. Men efter ca 3 krystvärkar är huvudet ute och i nästa värk försvinner smärtan som i en vindpust och vår dotter är född! Kl 07.21. 
 
7 timmar efter inskrivningen får vi äntligen hålla i vår dotter.
 
Sköterskan lyfter upp Lova så att vi kan se, men det minns inte jag;) Minns bara att jag undrade varför hon inte skrek, vilket hon gjorde för fullt men som jag inte hörde (chocktillstånd? haha) De lägger Lova på mitt bröst och vi får för första gången möta den vackraste av allt levande. Hon var alldeles rosa i huden, så fin. Lite klibbig med fosterfett men så mjuk! Tårarna rinner och tiden står still.
 

Uppe på BB och försöker smälta att vi nu är förälldrar.


Innan mjölken kom igång fick vi mata med kopp, pilligt!


Så lugn och snäll!

Efter fem dygn i detta rum får vi äntligen! åka hem.



 
 

Ett nytt liv!

Hej:)
 
Ja hehe mycket har hänt sen sist. Vi har ju blivit en familj på riktigt. Vår lilla bebis i magen tyckte att det  var alldeles för trångt där inne och bestämde sig för att komma ut lite tidigare.
 
Lägger nog in en förlossningsberättelse senare, mest för att jag själv ska kunna titta tillbaka på den och minnas den bästa dagen i våra liv.
 
I vecka 36 plus 4, alltså i vecka 37 kom hon. Världens finaste bebis, vår Lova Ellen Majgren! Hon mådde jättebra efter förlossningen och fick bara 10-poängare på testerna. Trots det fick vi stanna 4 dygn på BB, mest för att de tyckte att hon behövde extramatas med ersättning var tredje timma. Och så här i efterhand kan jag bara se det som positivt att vi fick stanna så länge, vi behövde den tiden för att lära känna varandra och komma till rätta med amningen, vi båda var ju nybörjare;) Men i stunden ville jag bara hem! Christoffer fick inte plats till att sova över så han fick gå hem varje kväll och komma tillbaka morgonen där på. Det  var skitjobbigt! Speciellt den första natten och som salt på såren åskade det jättemycket den kvällen.
 
Så visst var det skönt att komma hem igen, trots att man kan sakna att ha experthjälp dygnet runt.
 
Och vem är lilla Lova då? Ja världens bästa människa! Hon är så charmig, fin och snäll. Hon fick garanterat ärva de bästa delarna av mig och Christoffer. Är så lyckligt lottad som ska få ha henne i mitt liv.
 
 

RSS 2.0