Mikaelas blogg

En rädd jycke som tycker att vi kan åka hem


Haha, ja hon är att konstig min hund.

Hon låg som vanligt i sin korg/kartong på jobbet och helt plötsligt flyger hon upp. En fluga!!! Haha ja en liten stackars fluga surrar runt hennes huvud och ja visst råkar jag ha en hund som är rädd för just flugor. Hon hoppar ur sin bädd och springer fram till min väska som ligger på golvet, lägger sig i den så gott hon kan och slänger krajsna blickar mot mig.

Skrattade gott åt detta ett bra tag!

Gosigt & gott om plats att fläka ut sig på;)

Det var skitsvårt att välja en familjemedlem bara sådär. Älskar de alla lika mycket. Men en skulle det bli och det blev såklart min lilla vovve. Hon är en stor pusselbit i vår familj och visst känns det som att vi delar kött & blod.

Resan började iallafall år 2003, jag var 14 och det var i mitten av sommaren som vi en dag åkte och hälsade på mormor & morfar. Deras granne hade just åkt och hämtat hem en valp. En svart/vit tuss vid namn Dennis. Susanne som grannen hette tipsade oss om att uppfödaren endast hade en valp kvar, en tik. Mamma och jag kollade på varanndra och visst hade vi samma magkänsla. Ett telefonsamtal senare och någon vecka åkte vi i Susannes gamla Micra till Katrineholm. Mötte upp uppfödaren utanför tågstationen och ned i gräset släppte hon en liten pälsboll. Maja såklart, eller som uppfödaren hade döpt henne, Trollan.



Maja några dagar efter att vi hämtat hem henne

Är så väldigt glad över att det var just hon som var sist kvar av kullen. Och jag är såklart evigt tacksam Susanne som tipsade oss. För jag kan verkligen inte beskriva med ord hur mycket den hunden har gett mig. Obegränsad kärlek.

Hennes hjärta är verkligen av guld.

Nu fyller hon 8 år om ca två månader. Och tänk vad mycket vi hittat på hon & jag. Alla dagar uppe i stallet då hon ihärdigt försökte hålla samma takt som mig & Tryggve. Alla bussturer, som hon älskar! Promenader. Lekar & äventyr. Och såklart alla gos-stunder.

Hon har verkligen borrat sig ned djupt i mitt hjärta och det är där hon ska stanna.

Ja gissa vem som följer med hem på lördag:) Den söta tösen på stolen såklart! Det var ok för cheferna att hon följer med till jobbet när Christoffer inte kan ha henne. Men nästa vecka får hon följa med en dag oavsett, alla ville träffa henne. Och Maja har säkert inget emot att vara där, åka buss och tugga ben.

En nedrans tur att vi fick ett ok egentligen. Annars hade vi ju inte kunnat ha henne hemma hos oss förens jag är ledig en längre tid, och det ser ut att dröja.

Så nu längtar jag bara till lördag:)

Sitter och kollar igenom lite bilder på vår tösabit. Saknar henne nått så otroligt. Skulle bara villja mysa med henne någon minut, helst så nära som möjligt.

Men jag får hålla mig i en vecka till. Lillebror Max fyller nämligen 12 år nästa lördag så då åker vi hem och grattar den stora grabben. Så får vi se om vi får med oss en liten hund hem. Allt hänger nämligen på min chef. Frågade igår om inte Maja kunde få hänga med till jobbet på dagarna, när Christoffer jobbar, iochmed att det gick så bra sist. Alla älskar ju henne och hon älskar att vara där. Men han skulle iallafall tänka på det. Prata lite med sin fru som även hon är chef för företaget. Kan ju säga att jag håller mina tummar!

Kan verkligen föreställa mig henne under mitt skrivbord. Liggandes på en filt med ett tuggben i munnen. Får klappa henne med ena foten så väl jag kan. Men det ända hon egentligen kräver är ju att få vara nära. Och visst vill jag vara det för resten av våra liv ♥

Kom just in ifrån en uppfriskande promenad med Annemette och lilla Hemi, ja och med Maja också såklart;) Hittade en perfekt slinga i skogen brevid oss och lät brudarna få springa av sig en stund.

Det är så härligt att se dom tillsammans, för det funkar alltid så jäkla bra! Jag är så glad för Majas skull att hon har hittat sig en vän, och det har ju även jag gjort:) Var orolig för att vi aldrig skulle hitta en hund att leka med när Ozzy dog. Mormors hund går hon såklart bra med, men det syns i hennes ögon att hon tycker att Ronja är lite jobbig;)

Får ta och släpa med sambon på den nyupptäckta rundan imorn för vädret är verkligen underbart! Det är såhär hösten ska vara!

Visst syns det att hon njuter av en dusch, inte? Nej kanske inte;) men fortfarande väldigt söt!