Vecka 29 (28+2)

En höstdassig morgonbild
 

Barnet

 

Nu börjar det verkligen likna en riktig liten bebis. Pojkar väger ofta lite mer än flickor.

 

Barnet växer och frodas. Nu är det ungefär lika långt som en vanlig skollinjal, men olika barn är olika långa redan nu. Barnet har antagligen fortfarande inte lagt sig till rätta utan ligger ibland med huvudet nedåt och ibland med huvudet uppåt eller åt sidan.

 

Vikt 1 400 gram.

 

Mamma

 

Barnet och magen fortsätter att växa och det kan kännas som om dina inre organ trängs undan. Fostrets sparkar kan ses utanpå magen. Att känna mycket sparkar är helt normalt. En del känner mindre än andra. Från livmodern ner mot ljumsken går det så kallade livmoderband. När livmodern växer och livmoderbanden tänjs ut kan du känna en smärta som strålar ut mot ljumsken och blygdläpparna. Efter förlossningen drar banden ihop sig och besvären går över. Kanske känner du av förvärkar? Ett bra sätt att slappna av och dämpa dem är att lägga dig i ett varmt bad. När du slappnar av avtar värkarna.

 

Egna tankar:

 

Ja trots att jag inte är nybörjare så vet jag inte hur förvärkar känns, tror jag... Men har börjat räkna antal sammandragningar per dag så att man kan hålla lite koll. En vanlig lugn dag blir det 5-6 styckna och som när jag här om dagen gick fram och tillbaka till stan blev det en dag med mer än det dubbla antalet. Så hur tråkigt det än är så är det absolut bäst att ta det lugnt.

 

Jag hoppas att det ska bidra till att bebisen vill stanna i magen tills den är redo. Och när jag nu tänker tillbaka var jag ju väldigt aktiv med Lova i magen, cyklade och promenerade till jobbet, möblerade om och lyfte tunga saker in i det absolut sista. Kanske bidrog det till att hon föddes för tidigt. Men det är svårt att hålla tillbaka tyglarna på sig själv när man ju mår bra och vill så mycket. Så vi får se hur min teori stämmer sen.

 

Och nu känns det att bebisen börjar bli stor. Ligger jag ned passas det såklart på att sträcka på sig och revbenen blir ihoptryckta. Inte så mycket sparkar nu utan det är bara rörelserna som känns, men så finns det ju inte så mycket plats för kickar:)

 

Och en liten bild framifrån, blank kalaskula haha.
 
 
 

Kommentarer

Kommentera inlägget här:

Namn:
Kom ihåg mig?

E-postadress: (publiceras ej)

URL/Bloggadress:

Kommentar:

Trackback
RSS 2.0