Vecka 16 (15+0)
Barnet
Fostret är nu en liten minibebis som du skulle kunna hålla i en hand. Navelsträngens fäste flyttar ned på barnets mage för att hamna på rätt plats. Fingrar och tår är tydliga. Barnet är cirka 11 centimeter och väger cirka 80 gram.
Mamma
Några få kvinnor, framför allt omföderskor börjar känna sparkar redan nu, men det kan också dröja flera veckor till. De känns som ett sprattlande grodyngel och kan lätt blandas ihop med gaser och tarmrörelser. Stanna upp och känn efter och lär känna barnets rörelser. De blir mer och mer tydliga. Din kropp fortsätter växa och midjan försvinner mer och mer. Ditt hjärta pumpar runt en större blodmängd än vanligt vilket kan göra att du lätt blir andfådd.
Egna tankar:
Oj nu känns det som att veckorna går snabbare och snabbare. Tänk, snart dröjer det inte förens vi får åka iväg på ultraljud igen. Men jag gissar på att vi kommit till en punkt då mycket händer. Magen börjar puta allt mer och mer och i mitten av denna vecka, (i onsdags?) kände jag ett litet sprattel långt ned på magen. Hoppade verkligen till och det kändes inte alls som bubbel i tarmarna. Visst tvivlade jag läänge på om det var det. Men efter upprepade knuffningar och buffar kan jag nu inte ta fel. Och skulle jag nu ha fel så väljer jag att tro att jag har rätt:)
Annars mås det fortsatt bra! Halsbränna är dock en sak som krypit sig fram på kvällarna. Svider ordentligt. Men det är en piece of cake! Det jag tycker är allra jobbigast är mitt humör, känner mig som ett riktigt hormontroll. Blir aldrig arg men alla andra känslor har verkligen fördubblats. Så tittande på sorgliga filmer undviker jag helst nu mera. Inte för att det krävs en snyftfilm egentligen. Ett avsnitt av lyxfällan eller familjen annorlunda räcker med råge!
